SÅGVERKSFOLKET - författades av Sågverksfolkets förlagskommité

Ur historien om Sågverksfolket har vi valt att få vår inspiration till namnet och bakgrund till namnet skrå. Just på grund av den ganska komplicerade komplinger som vi vill ha mellan människor, nutida affärsliv och flexibelt arbete.

I grund och botten är det mycket så historien berättar om våra förfäder och deras liv från mitten av 1800-talet. Hur vi ska kunna förvalta detta arv väl är en framtida historia som vi önskar skapa med våra händer. Men Sundsvall byggdes inte på en dag.  

SÅGVERKSHISTORIEN på ALNÖ

Den 15 mars 1983 samlades några Alnöbor för att tillskapa en bok som skulle komma att beskriva livet på Alnön. Boken om Sågverksfolket. Ett liv som dominerades av sågar och åter sågar.

Bokens initiativtagare var Bengt Pettersson från Gustafsberg. Han började som så många andra pojkar att arbeta på sågen. Före honom hade hans far och hans farfar varit sågverksarbetare. Det visade sig att de flesta som deltog vid denna träff hade en liknande bakgrund. Att förmedla något av den tidens sågverkssamhällen och sågspånsfolkets vardagsliv till kommande generationer Alnöbor blev deras huvudmål.

Det har funnits 42 sågverk vid Medelpadskusten. Av dessa har 19 varit lokaliserade till Norrlandskustens pärla Alnön. Arbetet kring framtagningen bedrevs i studiecirkelform och skulle fokuseras till att bedriva forskning kring alla sågverk. Ganska snart därefter döptes cirkeln till "Sågverksfolket - Alnöbygd i förvandling".

Kontinuerliga sammankomster pågick i 10-års tid.

Cirkelledaren organiserade arbetet, protokoll fördes. 

Förutom handlingar från fackföreningsrörelsen, godtemplarordern, kooperationen och de frireligiösa föreningarna har handlingar från Alnöns sågverk genomgåtts och bearbetas. Det var ett gediget material som givetvis stötte på en hel del problem under resans gång, speciellt när det gällde att samla in bilder från en epok som sträcker sig från 1860-talet fram till 1940-talet. Det hade varit betydligt enklare om alla ångsågverksbolag låtit arkivera sina handlingar.

Men genom bistånd av äldre sågverksarbetare lyckades de relativt bra med att få fram data och namn till samtliga insamlade bilder.

Alnöns befolkning bidrog med bakgrundsmaterial, bilder och bazartidningar.

I samband med invigningen av "SÅGVERKSMINNET" på Sågverkstorget i Alnö centrum presenterades en utställning där man presenterade bilder från Eriksdal, Hofvid, Strand och Gustafsberg.

Till julen 1990 gav cirkeln ut Alnö-spelet, ett tärningsspel där deltagarna kan vandra runt på Alnön och uppleva något av sågverkslivet, då det var som intensivast. Inkomsterna från försäljningen av spelet liksom inkomsterna från övriga försäljningar av affisher och vykortfinansierade Alnö-boken där det slutgiltiga manuset skrevs av Agne Krigsman och Folke Strömbäck.

Vi som åter blickar tillbaka i historien är tacksamma för den dokumentation som finns. Vi blir varma av att se den vision ni en gång hade om Alnö-boken, om Sågverksfolket och dess levnadsvillkor blev verklighet. 

I er anda vill vi fortsätta skapa historia på Alnö.